Det började med en resa till Ghana.

Där användes sheasmör utan distinktion. I maten som lagades, på huden som vårdades. Ingen gräns existerade mellan det man åt och det man lade på sig, det var bara så det var. Råvaran var råvaran.

Hemma började vi läsa baksidorna på produkterna vi använde i vardagen.
Det vi hittade var inte vad vi förväntade oss. Mest vatten. Emulgeringsmedel. En massa ämnen vars syfte är att simulera en känsla av vård snarare än att utöva den.

Vi förstod att en hel industri hade förfinat konsten att sälja upplevelsen av att ta hand om sin hud, utan att nödvändigtvis göra det.

Så vi gick tillbaka till utgångspunkten, ingredienserna, och valde istället att skapa ett livsmedel. Med ingredienser som faktiskt bygger upp och skyddar huden. Tillbaka till roten innan någon kom på att man skulle späda ut det, förpacka om det och ta betalt för luften däremellan.

Vi skriver ut allt på förpackningen, i klartext, utan det finstilta. Det ska kunna läsas och förstås.

Applicera på fuktig hud. Fukt gör huden mottaglig och fetten absorberas snabbare.